Analysering om hur det är att bli piercad
Sedan jag var liten har jag alltid velat pierca mig i naveln,men rädslan för att det sägs att det gör bedrövligt ont har stoppat mig. Min syster gjorde det när hon var 17,för det första säger hon att det gjorde skitont när hon gjorde det + att hon fick göra om det en gång p.g.a hålet växte ihop,konstigt nog. Inom loppet av 2 månader har två vänner piercat sig i naveln. Jag frågar; Gör det ont? Svaret jag får: "Alltså,det är svårt att förklara. Det kändes som man tar hål i örat,men det känns ändå".
Man tänker: Hallå,man ska väl kunna ge ett rakt svar på tal,om det nu gör ont eller inte.
Svårt? Tydligen! Jahapp!
Igår var det "min tur" (uttrycket låter så fel!) att göra det. Efteråt frågar Caroline; "Gjorde det ont"?
Mitt svar: Eehh,alltså..det är svårt att förklara!
Vem var det som kom med världens dummaste svar nu då? Det går verkligen inte att beskriva. Jag kände ingen direkt smärta,men jag kände något som gick igenom min hud lixom. Jag la ifrån mej ett litet kort ljud när han stack igenom; Aaoouh *andetag*.
Sammanfattning; Det gjorde inte ont,det kändes.
Amen.
